Stenarna yrde och barnen i gruset som ställde den oskyldiga men ack så symboliska frågan om framtida familjen; hurmångabarnfårjagnärjagblirstor? Den mest givna framtidsvisionen; att man skulle få barn, frågan var ju bara hur många. Då fanns inte en tanke på när de här barnen skulle få komma eller om de ens gick att få barn. Vi blir äldre och det är tiden i livet när vi aktar oss för att bli gravida. Barn, de blir kul.. senare… Man tänker sig att man ska ordna saker innan barn kan bli överhuvudtaget aktuellt. Kanske plugga, jobba, jobba lite till, skaffa lägenhet, kanske en större lägenhet, rest, levt livet. Men, vet man när det är rätt tid? Och om man kommer på det, är det då säkert att det går? Om det inte klaffar, hur gör man då? Kan man egentligen vänta hur länge som helst? 2019 var den svenska förstföderskan i genomsnitt 29,6 år och i landets olika delar varierar åldern avsevärt på när kvinnorna får sitt första barn. Det finns sannolikt många förklaringar till att det i allmänhet är en högre medelålder för förstföderskor i storstäder än ute i landet. I det här avsnittet finns ett gäng smarta tjejer i studion för att snacka om den stora frågan barn! När är det rätt tid att få barn, hur många vill man ha och hur tror man livet med barn kommer att förändra vardagen? Vill alla ens ha barn? Tjejerna om hur just de tänker kring sitt familjeskapande och i slutet har vi bjudit in en psykolog, Stina Järvholm, som är expert på problematiken kring att vilja få barn men inte lyckas. I avsnittet finns såklart även faktarutor invävda i samtalet för att även nå en kunskapsutveckling kring barnafödande och det fertila livet! Häng med!

En populärvetenskaplig serie om rymden, vetenskap och teknik. Med utgångspunkt i hur forskning om rymden berikar livet på jorden tar vi dig med på en resa ut i universum och tillbaka.

Ska mänskligheten bege sig ut på längre rymdfärder och bygga baser på Mars eller skicka generationsskepp till Alpha Centauri så behöver vi lösa hela eller delar av matförsörjningen på plats. I det fjärde avsnittet tittar vi på tre olika sätt att odla mat i rymden. Växter, insekter och kött! Trent Smith på NASA leder markarbetet för Veggie, ett projekt för odling av grönsaker på internationella rymdstationen ISS. Vi träffar Åsa Berggren, professor i ekologi som forskar om insekter som föda på Sveriges Lantbruksuniversitet och vi åkte till Chalmers och pratade med Julie Gold, professor i biomaterial om möjligheter att odla kött i laboratorium, både som föda och fungerande organ.

Programmet leds av rymdentusiasterna Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson.
Rymdprogrammet i P4 produceras av Rundfunk Media AB, www.rundfunkmedia.se för Sveriges Radio.

Maila din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Har du verkligen humor om du säger att du har humor? Lamotte är rasande – men han har mer humor än hela Sveriges komikerelit! Vem har egentligen rätt att gnälla under pandemin? Nour reder ut. Allt om Bo Lundgrens tid som James Bond(e)! Smörgåskrig! Enjoy!

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vägen till att översätta vision till en färdig byggnad och konsten att hålla ihop en process med många intressenter och stor komplexitet, hur gör man? Louise Sassene från ÅWL pratar med Frida Brismar Pålsson från Paradis produktion och Christian Persman på Arvika kommun om evidensen bakom den nya högstadieskola som just nu byggs i Arvika. En skola framtagen för kommunen genom arkitektkontoret Brunnberg & Forshed och byggherren Serneke tillsammans med Frida och Christian – i tät dialog med verksamheten. Den nya skolan som öppnar hösten 2021 ska innehålla ett brett spektrum av olika rum i olika storlekar, stämning och tempo för att man ska kunna välja rum efter behov.

Med oss på tråden har vi också Magnus Blixt, leg. lärare och verksamhetsutvecklare för kommunal grundskola i Uppsala och med ett förflutet som rektor på Glömstaskolan i Huddinge. Magnus ger sin syn på verksamhetsutveckling och påpekar hur viktigt det är fatta rätt investeringsbeslut på kort tid och börja med de strategiskt svåra frågorna.

Alex speaks with entrepreneur Lesley Pennington, founder of BEMZ, and now Kinship Collective @kinship.stories which launched this September! Our talk gives the entrepreneurial story and learnings of Lesleys, from her life at Apple in the early 90s, to the importance of her work now of lifting up women, and female artisans in the textile industry.

This episode was recorded in June, when the pandemic was spreading, and the protests of George Floyd in the US were reverberating around the world. We are just very happy to be back with Hyper Talks after a few months of uncertainty. With a big thanks to Beppo Studio for making these recordings possible.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

WOHOOO!! Vi rivstartar 2021 med ett riktigt dunderavsnitt!! Vi ringer nämligen upp vinterträningsgurun Erik Wickström och snackar vinterlöpning! Du får MASSVIS med smarta tips om: fallgropar att undvika, myter om vinterlöpning, pass som är extra bra att köra på vintern, rätt utrustning – plus mycket mer! Och så besvarar vi ett gäng lyssnarfrågor och du får höra mer om Malins häloperation. . Avsnittet presenteras i samarbete med Herrljunga Musteri. . Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook

Äggfrys har det senaste åren varit ett alternativ för kvinnor och är delvis ett hett debatterat område. När är det rätt tid att frysa? Kan det bli för sent och hur går det hela till? Frågorna är många och svaren får du här! 

Vi har bjudit in dr Anna-Karin Lind till studion. Anna-Karin är en av landets mest erfarna gynekologer på området infertilitet och här delar hon med sig om allt kring kunskaperna kring  äggfrys!

Vi går både genom hur behandlingen går till och för vilka äggfrys kan vara ett alternativ. 

Många kvinnor idag efterfrågar olika former av familjeplaneringstöd för hur man ska tänka, vad det finns för alternativ och hur fertiliteten krasst funkar. Vi hoppas att ni ska få hjälp och stöd av det här avsnittet och vill även pusha för sidan fertilitetskollen.com. Här kan man göra ett spännande kunskapstest kring fertilitet och äggfrys- kanske en bra aktivitet efter det här avsnittet! Vi håller tummarna för att ni maxar 🙂

Byggåret 2020 blev ovanligt. Men vilka blir effekterna? Är hållbarhet lika aktuellt? Blir det en ny fastighetskrasch? Viktor Ginner diskuterar tillsammans med branschveteranerna Mikael Anjou, författare av boken ”Den ineffektiva byggbranschen” och Jeanette Reuterskiöld, styrelseproffs och grundare av HRM affärsutveckling.

Vad hade du gjort om: Du fick chansen att dricka 3 månader gammal öppen läsk? Om du fick prata med dig 50 år i framtiden? Om du behövde göra en syssla som du verkligen inte orkar göra?

Den 1 december 2020 livesändes detta avsnitt med anledning av dubbelrelease av boken Tiotalets svenska bostad och det stora specialnumret 7-8/2020 av tidskriften Arkitektur om bostadsarkitektur i brytningstid.

Tiotalet blev ett årtionde klämt mellan två kriser; finansmarknadens sammanbrott 2009 och tio år senare den pandemi som präglar tillvaron idag. Vilken bostadsarkitektur gav detta decennium oss? Vi ser oss om i nuet, tittar lite bakåt, och spanar framåt längs en väg som bör leda mot den globala klimat-målgången 2030. Hur såg 2010-talets svenska bostad ut, och hur ska vi bygga idag för att möta det kommande decenniets behov?

Claes Caldenby, professor i arkitekturhistoria, och Maria Axelsson, arkitekt Axeloth arkitekter, samtalar med Malin Zimm, chefredaktör på Arkitektur, om bostadsarkitektur i brytningstid.

Plats för konst bjuder in representanter från olika delar av det offentliga konst- och arkitekturfältet för att samtala om förutsättningar, processer, gestaltningar och upplevelser av det offentliga rummet.

Kulturstrategen Karin Lekberg (Landskapslaget) och curatorn Andreas Blom (Kollektivet Livet) medverkar och pratar om rapporten “Kulturkraft i det offentliga rummet”, som släpptes i augusti 2020. Rapporten tar upp exempel, metoder och verktyg för att stärka kulturen som drivkraft i samhällsutvecklingen.

Podden leds av konstvetaren och arkitekten Molly Sjögren, på initiativ av konstförmedlingsföretaget ArtPlatform. Kontakt: molly.sjogren@artplatform.se

I det här poddavsnittet av “Hälsa kommer inifrån” följer vi upp förra avsnittet om hormoner, med att specifikt titta på den naturliga förändringsprocess som kroppen befinner sig i innan och under klimakteriet. En period i livet som i vår del av världen ofta har en negativ klang, men som till exempel Japan beskrivs som “en ny vår”. Vi är glada över att åter igen gästas av Katarina Woxnerud och få reda på mer om vad som händer i kroppen under den här perioden och vad man kan göra själv med till exempel träning, kost och sömn för att må så bra det bara går.  

Esrange ska byggas ut för satellituppskjutning, rymdlagen ska skrivas om och första (svenska?) kvinnan ska landa på månen! Vi träffar rymdminister Matilda Ernkrans och pratar om de senaste svenska satsningarna inom rymd, och vi pratar med Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen om ESAs och NASAs framtida rymdstationsprojekt Lunar Gateway. 

Den internationella rymdstationen görs i samarbete med Rymdstyrelsen.

Toppolitikern Irene Svenonius svärfar Lennart var sjökapten i sina glansdagar. Han älskade naturen, och han var alltid god form. Men när en sjukdom som Alzheimer slår till spelar vare sig yrke, status eller karriär någon roll.
Då blir Lennart som alla andra drabbade. En djupt behövande människa som irrar iväg på dagarna, tappar ord och som sakta börjar få hela sin livshistoria utraderad.
Och då spelar det faktiskt ingen roll att Lennarts svärdotter Irene Svenonius är Regionråd i Stockholm och därmed även högsta chef över alla sjukhus i Stockholm.
”Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på hur en sjukdom som Alzheimer kan få en så levande och rolig människa att bli en helt annan. Det är oerhört plågsamt att se”, berättar Irene Svenonius i min podcast.
Irene Svenonius är en av landets mäktigaste politiker. Men när hennes svärfar började insjukna i Alzheimer för tio år sedan, blev Irene Svenonius bara en ängslig och förtvivlad anhörig.
Så frågan i är vilka slutsatser om vården av Alzheimersjuka politikern Irene drar av sina egna erfarenheter?

”När jag ringde på mors dags morgon, jätteglad och uppfylld av bröllopet jag varit på, fick jag ingen fråga, ingen reaktion. Några timmar senare tog hon sitt liv.” Stjärnkocken Anton Bjuhr och hans bröder hade någon månad tidigare märkt att deras annars så kapabla mamma blivit allt mer frånvarande. När bröderna bokade tid på sjukstugan i Storuman förnekade hon inte att hon behövde hjälp och gick dit. Men tyvärr förstod ingen hur dåligt hon mådde och bara ett par dagar senare tog depressionen hennes liv. Nu vill Anton öka kunskapen kring psykisk ohälsa och självmord. ”Vi måste bli bättre på att fånga upp hur våra medmänniskor mår”, säger han.

Ett konstverk kan vara ett fönster ut från den trånga kammaren, till andra tider, andra städer och nya tankar. I det här avsnittet går vi in genom fyra konstverk, till de tider, de platser, de städer, de människor, de sätten att se världen som finns där:

Rörstrand av Erik Hallström, målad 1918, som visar Rörstrands porslinsfabrik i Stockholm i mörker, sot, arbete, porslinsskärvor, eld och med lager av historia sedan 1726. Hänger på Stockholms stadsmuseum.

Mitt i Sverige av Peter Tillberg, målad i början av 1970-talet, en stilla förstadsgata med egnahemshus från 1920-talet, där ett hål har slagit upp i gatans mitt. Hänger på Länsmuseet i Gävle.

Citta Ideale – tre målningar av den ideala staden med utgångspunkt i staden Urbino, Italien, målade på 1480-talet. Målningen finns i tre olika utföranden och har sett som ett slags intellektuella kulisser, tankeverktyg för att söka en bättre stad. Hänger på Walters Art Museum i Baltimore, på Galleria Nazionale delle Marche i Urbino och på Gemäldegalerie i Berlin.

Vy över Delft av Johannes Vermeer, en stadsvy från 1660, i guldålderns Nederländerna, en bild av stadens olika lager men också av tidens rörelse och med en särskild gul fläck. Hänger på Mauritishuis i Haag.

I detta avsnitt bildar Filips och Andreas röster en mäktig fuga när vi diskuterar mångstämmig litteratur. Kollektivroman, tankesorl, stream-of-consciousness, vi-perspektiv och hur jag-starka vi själva egentligen är… En skog värd att vandra i? Avgör själv.

Tidningsdrottningen Amelia Adamo gäster ”Hypokondrikerpodden” den här veckan och pratar om klimakteriet. Amelia kom i klimakteriet redan vid 44 års ålder och märkte det på att hon helt plötsligt var så arg och okontrollerad att hon inte kände igen sig själv. Tillsammans med farmaceuten Ynette diskuterar Amelia just humörsvängningar, vallningar och torra slemhinnor. Avsnittet tar också upp de vanligaste frågorna kring östrogenbehandling och hur vanligt det är att kvinnor som får klimakteriesymptom tror att de lider av allt annat än just klimakteriet.

IoT-podden sänder från Elmia Subcontractor. Vi tar reda på hur startups kan kickstarta tillverkningsindustrins iot-satsningar och vilken nytta som skapas av sensorer och dataanalyser i framtidens leveranskedjor. Gäster är Pär Bergsten från H&D Wireless, Alexander Hellström från Lumenradio och Olof Samuelsson från Addsecure. Programledare är Kalle Wiklund.

I kölvattnet av en prostatacancer diagnos.
Många beskriver hur svårt det kan vara att prata med sin partner eller andra om sjukdomen, hur man mår och biverkningar man upplever. I detta avsnitt samtalar vi bland annat om det och de erfarenheter vi har.
Gäst Elisabeth Skeppner Kurator och forskare vid Örebros universitetssjukhus.

Henrik Arnstad och Ola Larsmo diskuterar drottningarna som dominerar TV-utbudet. TV4:s dokumentärserie “Drottningarna”, som kritiserats för historieförfalskning, schackdrottningen Beth Harmon i “Queen’s Gambit” och Elizabeth II i “The Crown”. Vilka är kraven på sanning i olika typer av TV-produktioner om historia? Kan fiktion erbjuda sanningar som dokumentärer inte förmår formulera? Vilken är verklighetsbakgrunden till Queen’s Gambit och The Crown? Detta och mycket mer i tigerns julavsnitt 2020! www.ensvensktiger.org

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det sextonde avsnittet gästar rapparen REZ som bl.a har jobbat med Ison och Fille. Vi pratar om skillnaden mellan grime och UK rap och diskuterar europeisk hiphop.

I Sverige har vi sedan länge ägnat oss åt storskalig energilagring i form av vattenkraften. Men nu ökar andelen vind- och solkraft i den svenska energimixen och därmed också behovet av lagring. Dessutom kan batterier bidra till mindre trängsel i elnätet. I detta avsnitt pratar vi med energilagringsexperten Bo Normark om var i systemet han tror lagring kommer att göra mest skillnad och om batterier som ny svensk framtidsnäring. Vi träffar också batteriforskaren Kristina Edström och får lära oss lite om atomslöjd.

Hur påverkas du som har typ 2-diabetes av att stressa och sova dåligt? Och varför är det vanligt att de som har med diabetes också blir deprimerade? De frågorna besvarar diabetesexperten och vägleder även om hur de psykiska problemen kan hanteras och botas.

Digitaliseringen är en stor omställning för alla – och nu har vi chansen att styra samhället i den riktning vi vill och att skapa en bättre tillvaro för oss människor med hjälp av tekniken – och inte tvärtom.
Men för att omställningen ska lyckas krävs djärva förslag.
Det säger de tre medverkande i det avslutande samtalet i podcastserien Digital@Idag i Smarta samtal: digitaliseringsminister Anders Ygeman, ärkebiskop Antje Jackelén och serieentreprenören Hidayet Tercan.

I #15 diskuterar de hur makten över tekniken ska se ut och om lagstiftning kan vara en väg för att säkerställa transparensen i algoritmerna som styr den Artificiella Intelligensen.

I samtalet gör vi tillbakablickar från hela podcastserien och blickar också in i framtiden – som de alla är övertygade om blir ljus.

Samtalsledare Helena Blomquist

Digital@Idag I Smarta samtal podcastserie om HUR digitaliseringen påverkar oss som land, individer, arbetsgivare och samhälle.

I dagens avsnitt som är det sista innan sommaren pratar jag med poeten
Johan Jönson.

Han utkom senast med Marginalia/Xterminalia.

Vi pratar om att vi alla redan är döda, att vara intresserad av den estetiska
aspekten av att sampla och hur det skär sig mot samtidens besatthet av äkthet,
om varför vi som är post-arbetarklass behöver vara så mycket skarpare och
bättre än alla andra och om hur det både är utmattande och bekräftar den
rådande ordningen.

Dessutom får vi höra om Johans kommande bokprojekt samt höra honom läsa ur
Marginalia/Xterminalia .

Lyssna på Peter Stigson, ordförande i arbetsgruppen för Stärkt Spårbarhet inom Delegationen för Cirkulär Ekonomi, när han förklarar hur systemtänkande och spårbarhet kan hjälpa oss undvika att vi intecknar naturen flera gånger om och om hur vi kan veta att ryggsäcken gjord av återvunnet material verkligen är det.

I december 2012 skakas Göteborg av oroligheter utanför flera skolor. Bakgrunden är ett anonymt konto på bildappen Instagram som uppmanar andra att sprida elaka rykten. Hundratals unga, främst tjejer hängs ut med både namn och bild. Vi får reda på skillnaden på förolämpning och vad som är olämpligt eller olagligt? Och var gränsen går för yttrandefrihet och förtal? En dokumentärpodd om förtal

Hur kan man få personer från olika organisatoriska delar, med olika kompetenser och erfarenhet att verka tillsammans och lyckas med innovation och utveckling? Jo, bland annat med hjälp av spelsimulering. I det här poddavsnittet samtalar programledare Susanne Tillqvist med Sebastiaan Meijer, professor i vårdlogistik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, om spelsimulering som innovationsmetod. Samtalet handlar också om olika ramverk för förändringsprocesser och om varför Sebastiaan egentligen inte alls gillar att spela spel.

Även om intentionerna varit goda i planeringen av Stockholms nya universitetssjukhus, så kommer inflytten på NKS att jämföras med ett haveri. Tekniska fel, avsaknad av planering och en 900 meter lång kulvert mellan förlossningen och neonatalen – det är spädbarnen som först drabbas av förvirringen.
DN Scoop berättar hela historien om nya Karolinska Universitetssjukhuset. Om det som börjar i övertygande powerpointpresentationer och slutar i vårdkaos.
Programledare: Alexandra Urisman Otto. Producent: Sandra Löv. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljud och mix: Beppo ljudproduktion.

I detta avsnitt tar vi er med till Idun Baltzersens ateljé i Västberga industriområde i Stockholm. Hör henne berätta hur hon med ganska enkla medel jobbar med grafik, att hon trycker för hand utan några tryckpressar och friheten det innebär att ha allt material nära tillhands. På stora plywoodskivor tecknar och hugger hon fram sina verk. Träsnitt jobbar hon med i huvudsak, men även torrnål. Nyligen visade Baltzersen utställningen ”Andras ögon” på Galleri Magnus Karlsson i Stockholm.

Vi på Grafikens Hus har åkt runt till olika grafikverkstäder för att ta del av hur konstnärer runt om i landet jobbar med grafik i dag. En genomlysning som vi gör för att samla på oss kunskap och erfarenheter inför öppningen av vårt nya museum med tillhörande verkstäder i Södertälje. Genom vår podcast vill vi under resans gång dela med av oss dessa spännande samtal och möten till dig som lyssnar.

www.grafikenshus.se/podcast/

Om hur covid-19 har påverkat de som producerar våra kläder och skor. Vad innebär det när modeföretag ställer in sina ordrar från en dag till en annan till följd av stängda butiker och minskad försäljning? Och på vilket sätt påverkar det alla de som tillverkar våra plagg och hur överlever en utan arbete, starka fackförbund eller nationella skyddsnät?! Allt det och mycket mer pratar vi om i dagens avsnitt som handlar om hur redan väldigt utsatta textilarbetare nu under de senaste månadernas pandemi blivit ännu mer utsatta. Vad kan vi kräva av modeföretagen som köper produkter från dessa länder och vad kan du och jag som individer göra för att hjälpa till?

Gäst är Nina Wertholz från Fair Action, www.fairaction.se, aktuell med en rapport om just hur Covid-19 har påverkat läder- och skoarbetare i Indien och Kina.

Fair Action är en ideell förening som arbetar för att få företag att ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö. De granskar hur varor och tjänster är producerade och sätter press på företag att förbättra arbetsvillkor och betala levnadslöner.

Rapporterna som Nina pratar om i programmet är dessa:
“Så drabbas läderarbetare i Corona-krisen”: https://fairaction.se/press-kategori/pressmeddelanden/rapport_corona/

“Higher Wages for Sustainable Development? Employment and Carbon Effects of Paying a Living Wage in Global Apparel Supply Chains”: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921800918306591

Och som alltid i podden: inspirerande samtal med fokus på lösning och handlingskraft. Och det trots kanske ett tungt ämne. Målet är nämligen att du som lyssnar alltid ska känna pepp, energi och ett jävlaranamma till konkret förändring.

Om du gillar Slowfashionpodden och känner att den inspirerar dig och/eller lär dig något får du mer än gärna supporta mitt arbete. Antingen genom patreon.com/slowfashionpodden eller via Swish: 123 199 72 04. Jag blir också väldigt glad om du vill betygsätta podden i din poddapp så att fler hittar den.

Tusen tack för att du lyssnar!

@johannanilsson.se
johannanilsson.se

Vilka avgörande stunder har styrt våra liv? Vi funderar kring vad som har skapat förändring och påverkat våra liv. Finns det en förändringens nollpunkt där förändringen blir lätt? Är det stora beslut som styr våra liv eller små vardagliga? Vi pratar om hur den senaste tidens kris har påverkat oss olika. Men kommer vi att förändras av den? Det återstår att se.  

När allt är över…eller? Det här är tredje och sista delen. För dig som inte ännu har lyssnat på de två tidigare avsnitten rekommenderas att du börjar där.

#64. SYSKON

Är det sant att storasyskon oftast är mer intelligenta? Stämmer det att småsyskon är roligare och mer kreativa? Och är mellansyskon verkligen de bästa medlarna? Jenny berättar hur relationen med sin femton år yngre syster förändrats kraftigt på senare tid och Johanna avslöjar att hennes storebror gjort henne smärttålig genom att i barndomen tvinga henne stå i mål. 

Dessutom diskuterar vi på vilket sätt syskon är bra för empatiutvecklingen, vilken betydelse åldersskillnaden har för antalet syskonbråk och hur man ska göra om man vill bryta kontakten med sitt syskon.

Om du vill sponsra Superältarna, swisha till 070-4744364 eller ge ett bidrag på patreon.com/superaltarna Använd kampanjkoden Superältarna på nextory.se/kampanj och få 30 dagars gratis e- och ljudbokslyssning!

Görbarts femte avsnitt handlar om slöjden och språket. Tillsammans med Niclas Flink, regional utvecklare i hemslöjd inom projektet Hemslöjd Humaniora och brodösen Karin Derland tar vi oss an olika aspekter av språket vi omger oss av när vi gör. Detta är det andra avsnittet som vi gör i samarbete med Region Jönköping och projektet Hemslöjd Humaniora.

Efter succén med filmen Alena har Kim W Andersson ett nytt projekt på gång. En superhjältefilm han kallar Super Duper Girl. Och det är Molly Nutley som gör titelrollen!

Dataanimering är i princip ett skällsord i Kims öron. Allt ska vara äkta och på riktigt, och Molly förväntas att på kort tid träna upp sig till att bli en superstark gummikvinna. Hon gör allt för rollen, och är på god väg att bli något av det mest elastiska vi har i Sverige. Men livet som skådis är tufft när förutsättningarna, och superkrafterna ändras gång på gångMaskinGuns fortsätter med sin kurs i PunkRock, och Agneta Nilson berättar om olika spel hon spelade i sin ungdom.

Stor dramatik i säsongsavslutningen när Supportteknik visar sig stå på konkursens rand, och radiokocken Per-Ove hanterar en flugsvamp.

Centerpartisten, Europaparlamentarikern och djursamlaren Fredrick Federley hälsar på och berättar vad han gjort under förra mandatperioden och vad som väntar framöver. Det blir gnäll på kommunikationer i Sverige och på fransmän (som vanligt) men också Artikel 13, bönder och vätgas!